Hejsan, jag är en kanin av sorten dvärgvädur, men bara nästan för jag är inte helt renrasig, jag har ett öra som står upp ibland och det andra hänger nedåt.
På sommaren bor jag ute hela tiden och husse har byggt en stor rastgård åt mig men nu på vintern har jag fått komma in och har nästan ett helt rum för mig själv att skutta och klättra runt i.

Hejsan, i den här buren bor jag på sommaren, när inte husse lånar ut halva till någon fågel förståss.

Men jag får också vara nere på gräsmattan i den här rastburen.

Jag var ganska liten när matte köpte mig vid hennes skolavslutning 2004.

Jag är ganska söt, så söt att matte inte kan låta bli mig.

Matte tar ofta ut mig på promenader, men det kan vara skönt att bli gosad med också när fötterna är trötta.

Att få gå fritt på gräsmattan och äta av godsakerna är hur underbart som helst, maskrosor är jättemumsigt.

Jag bara njuter av friheten, nu tror jag matte tittar bort en stund.

Då passar jag på att sticka, hej då.

Söndag den 2/7 2006 Kaninen Pompe är död. Vi saknar dig så lilla vän.

Sista bilden på Pompe i hans rastgård som vi hade nyflyttat bort från husväggen som skulle målas om, han hade fullt upp att nosa på alla grejorna. Som ni ser hade han växt en hel del på de två åren han levde, vad han dog av vet ingen utan han begravdes med de andra smådjuren under vårat äppelträd.